Cancer. Varför? Hur? Varför han? fan går sönder snart.

Tord Folke Olausson, min älskade pappa.

Jag har förstått nu, efter 4 år att jag aldrig mer kommer få se dig än på kort. jag har förstått nu att jag aldrig mer kommer få känna lukten av dig eller höra din röst. Att jag aldrig mer kommer få krama dig och aldrig mer känna att familjen är hel.. det har gjort att det mesta känts hopplöst. en tonårsflicka på 14 år och en tonårspojke på 17, en mamma på 42 men ingen pappa.. Jag skulle kunna göra vadsomhelst för att hitta ett botemedel mot cancer så fler slipper stå ut med det här. Tänk dig, en av dom du älskar mest bara.. liksom.. borta? Den som uppfostrat dig till vad du är idag, den som alltid funnits där och pussat dig godnatt och alltid sagt "jag älskar dig, vi ses imon". den som alltid skämtat till det, gjort stämningen mindre spänd. dratt dåliga skämt om man ska göra något man aldrig gjort "hejdå ifall att!"
Men vem anade att man skulle behöva säga hejdå till denna personen i 10års åldern utan att förstå varför? Pågrund av en onödig sjukdom kallad cancer?

Min pappa var stark, riktigt stark och det vet jag. han kämpade verkligen, och det va inte för hans egen skull. Utan det var för hans familjs skull.. Några dagar innan han försvann hade han legat och haft ont i hjärtat/bröstet en hel dag. Eller asså nivet sådär ont i hjärtat/bröstet när man är orolig för något, och då hade han legat och varit orolig över hans familj. och det är sådana småsaker som gör att man tänker till.. Varför just honom? vad fan har han gjort för att förtjäna det? han var en som brydde sig om människor. Det är verkligen det jag behöver. Just nu iallafall.

Det känns som om du tog med familjen Olaussons stolthet i graven. men pappa tro mig, varenda andetag jag tar, vart enda ord jag säger, varenda matbit jag sväljer, gör jag för dig. Tack för de 10 åren med dig pappa, kom ihåg att i mina ögon kommer du alltid att vara bäst. Och som jag sa när jag va liten, "tack o store far". Jag saknar dig verkligen och jag kan verkligen inte beskriva min saknad till dig. Men jag lever för dig, och jag hoppas att du en dag ska kolla ner på mig från himlen med ett leende och känna dig riktigt stolt, för jag vet att i nuläget har jag svikit dig alltför många gånger.

Jag älskar dig pappa. Vila i frid